.

men just nu behöver jag dig som mest.

ja, örebro resan gick åt helvete för min del. jag tror det mesta är åt helvete, både fysiskt och psykiskt. jag orkar inte så mycket mer nu. men det är så jävla svårt när man har så mycket känslor inom en som man bara vill berätta, men ingen bryr eller lyssnar. tillslut måste dom komma ut på något sätt och för min del blev de på ett väldigt fel sätt. jag förstår till 100 % att mina vänner är arga/ besvikna på mig, men vi tänker nog väldigt olika. det finns ett ordspråk som säger "älska din vänner som mest när dom förtjänar det som minst" och det stämmer nog in ganska mycket på mig, jag förtjänar nog inte mycket just nu och det är jag jävligt ledsen över. jag vet inte om jag är stark nog längre och ta mig upp. hur lågt kan man sjunka hur kass kan man må? jag tror inte man kan må så mkt sämre än vad jag gör just nu. men det är inte många förstår.
jag vet inte vem jag är längre, jag tror att jag behöver en hel del tid till mig själv just nu. jag har suttit ner och pratat om allt med en gammal vän och hon förstog mig till tusen iaf, det känndes skönt, att någon tror på en. för vad gör man när ens vänner bara tycker att man ljuger och är en pest? jo antagligen som jag, förstör de ännu mer, kanske var det ett rop på hjälp?
vill ni ha med mig och göra för ni höra av er för nu har jag gjort och sagt allt för att be om förlåtelse och sagt att jag lovar att ändra på mig, ni kanske inte inser hur svårt det här är för mig. men en dag hoppas jag att ni förstår mig. jag älskar er det vet ni, kanske lite för mkt ibland. jag tror inte jag kan leva ett liv utan er.

jag tror jag ska höra av mig till en god vän och åka bort ett tag, men nu ska jag göra mig en sallad iaf.